HOW WONDERFUL LIFE IS


Helgen har bjudit på regn, blåst, sol och och lite mer sol. OCH inte att glömma, på väg hem från Hollywood ringde Carro och sa att det snöade i ja, Hollywood!

Hur som så är la familia här och det är fortfarande underbart. Dock märker jag hur svårt det är att vara värd. Vill inte göra de besvikna, de har ju trots allt åkt ganska långt för att få träffa mig och då måste de ju få lite valuta för pengarna!



Vi har såklart besökt Hollywoodskylten, kört runt i Beverly hills och Bel air, Rodeo Drive, lite walk of fame, Cheesecake factory, the Grove där vi nästan gick in i Gustaf Skarsgård, Shopping i LA downtown och idag var vi på Universal Studios och sedan bar det av till Hollywood boulevard och the Oscar! De har tajmat in det bra. Vi såg massa fina limousiner och sedan på långt håll, några i finkläder kliva ur limousinerna. Kul att ha varit där. Norskan, som hade köat för en bra plats, smsade, tio meter från röda mattan och uppdaterade mig om vilka kändisar som strosade förbi! Och jag ska säga er att har Kristine sett de, då har jag nästan det också!
Vi avslutade på Californiska Hamburgekedjan In and Out för att sedan fara hem med lite bubbel och popcorn för att kolla på det sista av galan. Nu var det tänkt att det skulle bli lite Solsidan men nej, alla tre har visst slocknat så vi får se hur det blir.



CAMP LILJEKVIST


Nu så. Nu ligger de här och sussar alla tre. Allihopa ligger här i mitt rum och det känns som de här 6 månaderna just minimerades till en liten dag. För det känns som det var igår jag träffade de sist.

Strax innan 1pm var jag på plats på LAX för att möta upp de 1.15. Stod där och fick ta del av andra människors fina möten med andra resenärer, nästan så jag fällde en tår. Klockan tickade på men ingen familj. Hade nästan gett upp hoppet och ringde Carro vid 3 för att prata av mig lite. Då plötsligt står de där! Jösses Amalia vilken känsla!! Hej då till Carro och heeeeeej till Mamma, Lovisa och Sofia!

Nu ligger de här, invaderade på mitt rum, som tre små trötta grisar och sussar och snarkar och jag är så glad glad glad!

SNART ÄR DE HÄR!! OCH MAMMA!!


3 TIMMAR!!





BEL AIR


Min vän Madeleine bor i Bel air och aupairar, i Jennifer Lopez gamla hus bor hon i. Gigantiskt stort och jättefint, bakgården är helt otrolig! Förra gången jag var där hade vi filmkväll i gästhuset, dock fick vi gå in hundvägen (haha) för Maddes värdmamma ville inte att vi skulle gå igenom huset av någon anledning. Men i alla fall igår så plockade vi upp Madde för att fara till Universal Studios. Då fick vi oss en rundtur i huset. HERRE GUD! Man går ju vilse.



Tänk att ens au pairår kan skilja sig så mycket beroende på i vilken familj man hamnar i. Nu ska jag inte klaga, inte alls, bara att åka till Usa ett helt år är ju en stor grej i sig, men jag åker hit och bor i en helt vanlig Svenssonfamilj som det inte är något märkvärdigt med alls och så då Madde, kommer till Usa, blir upphämtad av en limousine och bor i Bel Air, i J LOs gamla hus.
Sedan påstår jag inte att det skulle vara enklare att bo under sådana förhållanden, alla familjer har sina brister och det tror jag alla au pairer kan skriva under på. Återigen, bara att åka till Usa och vara borta ett helt år är stort nog, och då även svårt med allt vad det innebär. Men jag tycker det är lite fascinerande att ens vardag kan komma att skilja sig så mycket, när man åker under samma förutsättningar.

En del utav mammans badrum. En del!



CASA DEL GEISHA


Lördagskvällen spenderades i Long Beach med Carro och Pernilla. Eller Geishan och Nillan som de heter i folkmun. Hur som så var det mycket trevligt, humöret var på topp, klackarna i taket och glasen likaså. Kvällen fortsatte senare på Legends och slutade åter i Casa del Geishan! Top Notch

Kvällens bästa var att Geshian från Halloween återuppstod! Underbart!







FLIRTEXPERTERNA


Igår tog jag och fröken Appelgren oss till en Pianobar. Gud vilket drag det var, tre otroligt begåvade pianister löste av varandra och så fick man önska låtar så bjöd dom på en grym sing a longshow.

Vi hittade snabbt två snyggingar till karlar och det slutade med en fin fråga chansservett. Trots att den var på svenska fattade de vinken och gjorde oss inte besvikna för vi fick svar! Fram, och baksidan!
Men jag antar att detta bara var steg ett för Geishan och Hippien för längre än lappen och lite prat blev det ej. Men vi kommer igen!



BIOTORSDAG




Om det är något som jag gör här i USA så är det att gå på bio!
I torsdags övertalade en biosugen Madde att jag skulle hänga med på en sådan, blev ganska spontant och därför också ganska sent. Jag somnade inne i salongen men tur då att detta var andra gången jag såg denna film, Just go with it, så mycket bio blir det här!




VEM ÄR !?


! om MALIBU BEACH & SANTA MONICA: Det här är ju Chris Hemsworth, Liam Hemsworth's storebror ju!!! Du vet Liam som var tillsammans med Miley Cyrus i "The last song". HAHA SHIT!!! DU HAR TRÄFFAT HANS BRODER!!!! inte avis nej nej......






Jag bara undrar, vem är !?

Det roliga är att jag först i förrgår förstod att det var en utav bröderna Hemsworth när Kristine och Carro började kommentera bilden på facebook och nu kommenterade någon och poängterade detsamma.

Men så kul det var den kvällen i Santa Monica, känns som en evighet sedan.
Får mig att inse hur sjukt mycket jag har gjort och så sjukt många minnen jag kommer ta med mig härifrån när detta aupairår tar slut! Det tackar jag för.

Förresten, någon som kan berätta hur man länkar till gamla inlägg i ja, nya inlägg?

AND I'M STILL WAITING


Att ta körkort i Usa var inte det svåraste jag gjort i mitt liv men, att få det i handen verkar vara nästintill omöjligt.

Har nu väntat på det där kortet, som man vill ha och stolt kunna visa upp medans man är här och ha som ett minne sen när man kommer hem, i 12 veckor. Har försökt att ringa DMV (typ vägvärket) men inte lyckats komma fram. Har stått i timlång kö på DMVs kontor för att sedan bara få ett, nej men vi vet inte vart det är, till svar. Har varit på DMV igen och lyckats få ett nummer jag kan ringa. Ringde hela förra veckan och kom fram till en telefonsvarare och lämnade mitt nummer, inget hände. I dag ringde jag igen och kom plötligt fram till en riktig person. Hon gav mig ett annat nummer att ringa för hon kunde inget göra. Ringde det och till slut kom jag fram och fick veta att nej jag har inte fått mitt körkort ännu för dom vet typ inte om jag är här lagligt eller ej.

Nehej, men hur ska ni få reda på det då om ni inte gör något åt saken? Eller hur ska jag kunna veta att det är det som är problemet? Dessa Amerikaner alltså, säger det med kärlek men ja.
Fick i alla fall sagt till mig att faxa över kopior på pass, visum och lite andra papper på att jag är här med mitt J-1visa. Så imorgon ska C hjälpa mig faxa alltihopa till de och sedan hoppas jag att det rörs om i grytan!


Så här ser det ut när Emilia backar in i palmer. Sånt som kan hända när man bara har en papperslapp till körkort!

OCH NÄR JAG SER DIG LEEE


Inte nog med att jag fick hjärtepost igår av Lovisa. Idag fick jag just brev från min lillskit Sofia! Jag har världens bästa systrar och nästa vecka kommer dom hit tillsammans med världens bästa mamma! Kanske att jag är lite sentimental men hallå, dom är ju bäst!



JAG HJÄRTA SYSTER


Jag och Carro gjorde ett tappert försök igår i Laguna Beach och gjorde en liten kontaktannons i sanden med våra nummer men nej, ingen respons där inte... Så inte trodde jag att det skulle bli någon kärlek idag inte, men oj så fel jag hade för jag fick post.

Dagen började som vanligt med väckning och skjutsning av barn. Efter lite frulle och skype så ringer skolan och säger att pojkarna har löss. C ringer precis när jag är p väg och säger att S är sjuk och måste hämtas hon med. Var bara att sätta sig i bilen och hämta alla tre.

Vi kommer hem och pojkarna schamponeras med lusolja och jag och J går ut och vattnar blommor och plockar upp hundskit. (En hel hink. Hej och välkommen till Amerika!)
J går och hämtar posten och springer snabbt in igen och ropar att jag har fått ett jättestort hjärta till paket.

Ingen mindre än fina Lovisa som skickat mig lite kärlek! TACK SYSTER! Å så glad jag blev.








HOT TUB JA JA




Så här avsutades lördagskvällen. Top notch. Mer uppdatering senare, nu är bilen fixad och det ska firas med Laguna Beach. PUSS

MOVIE NIGHT, YOU WANNA COME?




Det är bara och komma, jag och J förbereder för fullt

DET KÄNNS KONSTIGT MEN DAGEN RULLAR PÅ


Min bil är inne på verkstaden men jag hoppas den kommer tillbaka frisk och kry snart.
Har inte gjort så mycket idag mer än att jag somnade framför datorn när huset blev tomt på folk i morse och nu nyligen tog en promenad till posten och köpte frimärken. Min rumpa stramar till och gör ont som bara den, känns som en jättehemsk sträckning och det kommer och går och har gjort i flera månader. Någon som vet vad det kan tänkas vara?

Väntar på att pojkarna ska komma hem från skolan och ja, det är strålande sol i dag igen men igår solade jag mig tomatröd så det känns inte som en hit att gå ut och sätta mig igen. Har redan blivit utskrattad av Carro som kom förbi igår kväll så jag klarar mig utan det idag.
Hon kommer förresten förbi runt 6 så ska vi åka vidare hem till henne där det är tomt hus. Så ikväll blir det party och här ska det hittas en valentines date! Önska mig lycka till, kan ju inte det där med att flirta.

OCH TILLS VI MÖTS IGEN


Vet inte riktigt vad jag ska säga. Luften gick lite ur mig nu och ögonen fylls av tårar. Madde, en svensk tjej jag träffade på Aupairskolan i New York, hon dog igår kväll..

Förstår ni? Jag gör det inte, det är helt ofattbart och jättefel. Vi pratade på facebook senast förra veckan om att jag skulle komma och besöka Las Vegas där hon bodde. Och nu är hon borta?

Tänk att ens liv kan ändras bara så där. Jag tänker på hennes familj. Och jag tänker på Madde och jag har tänt ett ljus för dig som ska brinna hela dagen.

Må din väg gå dig till mötes. Och må vinden vara din vän.
Och må solen värma din kind. Och må regnet vattna själens jord.
Och tills vi möts igen. Må Gud hålla. Hålla dig i sin hand


PRECIS SOM DU ÄR


Det blidde ingen kör för bilen vågas inte köras.
Istället sitter jag och knåpar ihop ett facebookalbum. Jättesvårt att solla ut några av alla bilder, men det är kul när det är klart. Sitter även och kollar på Idol, en kille från Long Beach gick nyss vidare, nästan så man blir lite stolt. På detta sitter jag och sjunger just the way you are med Bruno Mars, fast på svenska då. Det har blivit detta Usaårs signaturmelodi.
För du är underbar, precis som du ääär!


Jag och Nana på Universal Studios

WEDNESDAY!


Glömde skriva det i söndags. Jag och Carro var i kyrkan. Påminde ganska jättemycket om Elsborgskyrkan hemma i Falun och det var fint. Gick till bönerummet och satt medans sångerna var i full gång och folk sjöng halleluuuujah och sånt och fick en sådan Stiftsgårdskänsla att jag inte visste vad. Å fina Stiftsgård, den blå pärmen och alla människor.
På lördagen var vi på bio förresten. No strings attatched såg vi.
Å vad bra, se den!
Idag har jag gjort Swedish pancakes och bilen krånglar igen. T kom hem tidigare nu från jobbet och for iväg och pumpade mina däck, imorgon ska den lämnas in och jag hoppas den kommer tillbaka fort därefter. Billös i Cali är inte kul!

Nu ska jag ladda inför kören och sedan förbi Carro och hämta min kära mobilladdare, om jag tar mig dit vill säga. PUSS



SLEEP OVER


Ligger i Caroline Appelgrens sköna säng och väntar på att hon ska sluta jobba. Med papperstuss i näsan och trollruffs i håret har jag just käkat lite marabou och nyponsoppa till frulle (varför när jag inte ens känner någon smak just nu?).
Igår gjorde vi tacopaj hos Fellin, det var gott! Nu ska jag krypa längre ner under täcket och slå på lite friends, så himla gött! Det var allt för nu. PUSS



FEBRUARY THIRD


Igår var det en speciell dag på inte bara ett sätt. Flera sätt.
Lovisa min fina syster fyllde år. GRATTIS! Ringde upp och grattade genom skype och tydligen var jag den stora happeningen på förfesten, det tackar vi för. Dock kände jag mig inte som en sådan när snoret rann och feberyran värkade.

Men som sagt. GRATTIS LOVISA!
Som min norska så fint brukar säga, Glad i dig!


Syns kanske inte så bra på bilden men jag tycker om dig!

Speciell grej nummer två var att jag skjutsade Nana till flygplatsen för att säga hejdå och se på när hon tog flyget hem till Sverige. Kändes jätteskumt och gör fortarande, hon landar om typ två timmar och då är hon liksom hemma, i Sverige.

Idag fick jag ledigt nu på morgonen från att skjutsa ungar till skolan, kände att jag behövde sova, men jag har vaknat lite titt som tätt sedan klockan 2 imorse så det har väl inte gått så himla bra men skönt är det i alla fall!

Och sedan, en tredje grej om gårdagen, 20 dagar kvar tills Lovisa, Sofia och mamma kommer och hälsar på. JA de kommer och jag är så himla glad!!!

Nu blir det kurering. klarblå himmel med strålande sol klockan 9 på morgonen och här ligger jag under täcket och snorar. Hurra.

YES!


Klockan är strax efter åtta på morgonen här i Cali och jag är för jädra nöjd! Fick iväg J till skolan idag, tredje gången gillt!

I måndags vägrade han ju och igår var han, sjuk. Vet dock inte om jag skulle vilja påstå att han var det men tydligen hade han feber enligt mamman så han skull bli hemma. 20 minuter efter att föräldrarna hade åkt iväg till jobbet var han uppe och skuttade och levde loppan resten av dagen. Jag var till och med sjukare än vad han var, fick ta mig en timmes nap där vid tolv för att få lite energi.

Levde loppan gjorde han som sagt, försökte hålla honom i någon slags fason men när föräldrarna kom hem på kvällen lät de honom springa runt och brottas och skrika och ja göra allt som man inte borde få om vart hemma från skolan på grund av sjukdom. Det är i alla fall min lära (tack pappa och mamma), har man varit sjuk så tar man det lungt hela dagen, trots att man känner sig bättre.
Påpekade det lite smidigt att han borde ta det lugnt, föräldrarna hörde men valde uppenbarligen inte att lyssna.

Nu imorse var han grinig och ville nog mest av allt stanna hemma men efter ett tag gjorde han som jag sa och jag fick till och med I att spela med och säga förlåt när J blev ledsen på honom. Satt hela bilresan (15 minuter haha) på helspänn och hurrade lite smått för mig själv men kom sedan på att vi hade en hel urstigning att ta oss igenom. Men hör och häpna, han gick ut frivilligt och han hade haft bältet på sig heela bilresan.
Så fort alla bockarna bruse var ute ur bilen stängde jag fönstrena och så jublade jag och Micheal Bublé hela vägen hem. UNDERBART!

Nu ska jag kurera mig och tvätta några maskiner. Plocka ur diskmaskinen ska jag också göra, Amerikaner fattar verkligen inte det här med att sätta på och plocka ur disken.

Sedan får vi se om Nana slår en pling, hon far hem imorgon så idag blir det sista minutenshopping på Del Amo.

RSS 2.0