Det snöar i Umeå och denna kväll har mysfaktorn varit ett faktum. Har inte blivit så mycket plugg men har pysslat lite och nyss drog sig Lovisa hemåt efter att ha joinat mig och Hollywoodfruarna, mysispysis. Och igår var det plugg på bibblan och på det en nödvändig chailatte med Elin. Mer sånt till vardagen tack!

Fick gå tidigare från los practico idag då jag varit där på tok för många timmar denna onsdag. Sånt gillar vi, att jag fick gå hem tidigare. Och väldigt skönt att hinna hem och varva ner, se lite bonde och ha direktlänk med Ingrid om vad vi tycker om böndernas val. Nu blir det till att borsta tänderna och krypa under täcket för imöra väntas det näst sista dagen på praktiken för denna gång. Klockan står på 05.00. Godnatt.

 

Kände för att kika in här lite. Händer så fina saker i vardagen ibland som man vill dela med sig av. Skolan har börjat och jag är nu lite mer av en tredjedels sjuksköterska nu. Nollningen har precis slutat och jag vågar inte ens räkna alla de timmar jag lagt ner på detta, helt slut men så här dagarna efter en sjuhelsikes superbra sittning som jag och Elin haft hand om så är det värt varenda minut av all planering under flera nattetimmar.

Flyttat har jag även gjort och jag fick lyxhjälp från kusinerna. Vet inte vad jag hade gjort om jag inte haft dom här! Älskar att bo själv, trots att det är litet som en skokartong så älskar jag känslan av att bo själv.

Nu har jag precis påbörjat andra veckan på sjukhuspraktiken. Jag spenderar tiden på cancercentrum med sjukt blandade känslor. Känner att jag är på rätt plats för detta är något jag ser mig själv kunna jobba med i framtiden, känner att man verkligen gör nytta. Samtidigt som det är mer än jobbigt för att det är en sådan laddad sjukdom och för att varje minut jag är där och för fler patienter jag träffar, jämför jag allt med Inger och tänker på hur det var för henne, och hur hon måste ha känt. Jag har stött på flera patienter vars skitcancer är densamme som Ingers och varje gång hugger det till i hjärtat. Men, jag tänker även på dom smsen jag fick av henne när hon låg i Umeå, hur hon skrev att hon var alla studenters favorit för dom fick öva och ta alla prover dom ville på henne. Nu är jag en sådan student, som blir överlycklig när en patient är så som Inger var.

Idag sa jag hejdå till en sådan "Ingerpatient". Kikade förbi och tackade för att han varit min stickdocka och önskade han lycka till då han åker hem imorgon. Då tar han mig i hand, ser mig i ögonen och säger att han verkligen vill tacka mig för att jag tagit så bra hand om honom, att jag brytt mig, lyssnat och önskar mig all lycka till och är helt övertygad om att jag kommer bli världens bästa sjuksyrra. Gråten var i halsen när jag gick därifrån.
Ville bara kika in och säga det.

 

 

 

Fredagsmys med Sofia, Lisse och den vita tigern. Sen väntar lite surprise surprise men det vet såklart personen det berör ingenting om.. Thihi

Pallar inte att jag ska gråta varje kväll. Orkar inte att flytten upp till Umeå skulle bli så sjukt annorlunda från vad jag hade tänkt. Jag vill ju visa dig inredningsbutikerna jag har hittat här i stan, jag vill ju bjuda dig på fika när dom framtida Ikeåturerna till Umeå väl skulle börja. Du skulle få inreda mitt studentboende och jag skulle göra sjukt många lampskärmar, som du lärt mig att göra!

Tror jag köpt mig tröjan jag kommer till att bo i i höst. Och i evigheters evighet!

Praktikveckorna har börjat och jag gör dom på ett demensboende i stada. Efter några år på Dalis känner jag ju igen det mesta men just den dementa situationen är ju som ny, bara att lära sig. I tre veckor blir jag där och då går jag med en undersköterska. Fem av dom dagarna ska jag dock få följa en sjuksköterska och jag gjorde min första sjuksköterskedag idag! HALLELUJA, fick dela medicin i dosett, väldigt mycket på egen hand, skriva medicinlistor och även ge spruta! Så jag är helnöjd!

 

Igår tokdäckade jag i säng redan vid 18.00 utan middag med kläderna på. Skulle ju bara kolla ett avsnitt på friends och sedan laga middag och ha egenmys. Vaknade till vid niotiden, kände mig helt apatisk, somnade om och vaknade igen klockan elva och kom då i säng på riktigt. Min kropp behövde verkligen sova så att säga. Matbristen fick jag ta igen nu ikväll när det var tacos som gällde, igen. Nu hemma hos Jenny med Helena och Kajsa, good times!

I april skulle ansökningarna till Umeå vara inne. Jag åkte till Thailand och skickade därför in mina papper lite tidigare, samma dag jag drog iväg. I bilen på väg till Arlanda berättade mamma om Ingers knöl.. I augusti fick jag antagningsbeskedet. Samma dag som jag kom in i Umeå, satt jag i bilen på väg till Ingers begravning.. Det är så sjukt! Vad samma tidsperioder kan ha olika innebörd och mening..

Det är mycket i huvudet nu. Dagarna bara flyger fram med massa nollningsaktiviteter och skolinformation, föreläsningar, bostadsletande, nya människor, vänner osv osv och jag försöker styra upp det och organisera i huvudet mitt, det går ganska bra. Det som mest gör sig påmind dock och som inte går att styra upp eller organisera, som verkligen inte går bra, är att du inte längre finns. Har så svårt att förstå, why why why does it go this way?

Spenderat kvällen först hos mamma med systrar och mat och sedan i Källviken hos Maja som bjöd på nybakat bröd! Låg i uterummet och gjorde roliga filmer och pratade Usa. Ett år sedan jag for därifrån och Maja hon drar dit om en månad hon. Imorgon hämtar jag ut min efterlängtade Iphone, nu ni blir jag en i mängden, tjoho!

Solen skiner, det är en fin dag. Då håller jag mig inomhus och packar! Moving day is coming up..

Sista dagen på jobbet ikväll innan Umeå och ljuva studietider och detta är vad som välkomnar mig när jag kommer hem igen.
Bra jobbat! /Sofia, Leo och den byxlösa mannen

Jag vet inte, livet fortsätter som vanligt och ofta känns det också så, som vanligt. Men ibland, utan förvarning, hinner verkligheten ikapp en och jag vet inte vars jag ska ta vägen. Ligger i sängen efter en bra dag och ska sova, tänker på någonting trevligt, som i sin tur får mig att tänka på något annat och så spinner det på. Men alla dessa tankar slutar med att nej, vad spelar det för roll när Moster inte får vara med. Och det är en sådan konstig känsla. Här fortsätter allt som vanligt, för i mitt vanliga liv finns inte Inger där varje dag, hon är uppe i Skellefteå, jag träffar henne typ två gånger om året, pratar med henne i telefonen några gånger i månaden, ser henne på facebook när hon mer än ofta tagit sig in via Olas användare och smsar med henne när jag får en snilleblixt. Så känns det fortfarande, för mig befinner hon sig i Skellefteå. Men så är det inte och det suger. Vet inte vad jag ska göra av mig själv för jag kan verkligen inte inse vad som har hänt. Hon är fortfarande med i bilden, hur ska man förstå sånt här?

Det blev ett besök till kära Torpet igår. På vägen dit förhörde jag pappa med frågespel och så fixade faster Stina med nattfrukost när vi kom. Idag hittade jag en massa gamla fotoalbum som tillhört Farfar, jättekul att kolla igenom! Men, det roligaste på denna tur blir helt klart denna händelse: Jag och Stina hade varit och handlat, när vi kommer hem till Torpet spöregnar det så vi kör fram ända till trappen och sitter kvar i bilen och väntar på att regnet ska sluta falla. Efter en stund kommer pappa ut med en bricka med lite fika, han ställer sig på trappen och poserar och jag börjar knäppa kort. Det som då händer är att, från ingenstans, tappar pappa sina byxor, dom glider ner och där står han i regnet, blöt som en katt och poserar glatt med byxorna i knäväcken! Det såg så himla roligt ut! Inne i köket märker jag sen att jag fått med en byxlös far på bild, låg på golvet och vred mig av skratt när jag såg kortet, pappa kan leverera han! Bjuder jag på en bild när pappa lyckats få upp brallorna igen!

Mötte upp några kära jobbrudar för lite käk och häng på Olearys. Trevligt, trevligt. Efter ett tag kom Kalle Moraeus även och knaprade nötter intill, vilket gladde Emma!

Vad hände här liksom, himlen öppnade sig på två röda och det regnar, åskar och blixtrar som bara den! Bäst man gosar ner sig och kör lite friendsmaraton tills datorn dör.