Under detta Aupairår har jag läst en otroligt massa kändisbloggar fram och tillbaka och här om veckan slank jag in på Charlotte Perellis blogg och se vad jag hittade där idag! En bild på hon och hennes syster med inte mindre än, ja ni ser rätt kära pappsen och resterande familjemedlemmar, BAJSLAKANET! Detta bruna 70talslakan har varit en del av min barndom när pappa år efter år packade ner det till sommarbesöken på Torpet och det var alltid en lika stor nitlott att vara den ungen som fick lov att sova med detta bruna bajslakan som vi barn så fint namngav det till. Det var ständigt en tyst kamp om att få slippa dessa sängkläder men efter ett tag kom sanningen fram och sedan dess tror jag pappa lämnade bajslakanet kvar hemma i garderoben när han insåg hur det på blodigt allvar satte djupa spår i våra små liv. Dock har det smygits ner nu på senare år ett antal gånger vill jag minnas och någon gång har pappa kommit och tryckt upp det i ansiktet på en för att skrämmas och det har även blivit till ett uttryck, typ, inget är värre än bajslakanet i alla fall! Under fixet till Mimmis bröllop började pappa prata om packningen sin var på Sofia, fattar inte hur hon kopplade, stoppar han och skriver ner på en lapp vad han kommer säga härnäst. Såklart så avslöjar pappa att han packat ner bajslakanet och det var precis vad Sofia hade skrivit på lappen! Detta bruna lakan väcker många minnen och uppenbarligen så finns det andra här i landet som har växt upp med detsamma, och hon verkar ju inte ha några bestående men efter en barndom tillsammans med, bajslakanet. Det bådar gott.