NÖDEN HAR INGEN LAG


Okej, redan nu varnar jag känsliga läsare (läs Lovisa) och säkert fler därtill att detta inlägg är väldigt, väldigt äcklande. Detta inlägg inkluderar bajs, mig själv och en hund. Detta är väl sånt man egentligen håller för sig själv och inte delar med sig av men alltså det var så äckligt så jag bara måste.

Jag har smsat Beth, grannpojkarnas nany, och checkat så jag och minstingen kan komma och umgås i poolen efter hennes nap. Väcker henne och sätter på henne badkläder och vi går ut på altan för att spraya på solkräm. Keesha, familjens hund en golden som numera efter en massa klippningar hit och dit, nu har ganska lång päls främst kring halsen (lägg den långa pälsen på minnet) kommer ut och sätter sig och beskådar våran sprayning. Hunden är väldigt snäll och gör oftast som man säger, hon kommer när man ropar liksom. Långt bak i huvudet tänkte jag väl att jag borde sätta fast henne i koppel men avfärdar tanken och tänker att det är ju mysigt med en lös hund på bakgården. Ja ja.. rätt som det är tar Keesha språng och springer iväg runt husknuten in mot framsidan (där ett antal mexikanska karlar håller till och gräver) jag lunkar lugnt efter för jag vet ju att hon inte kommer rymma härifrån som hunden i Cali gjorde allt för många gånger. En av mexikanarna säger att hon sprang in bland träddungen bakom stenväggen dom håller på att bygga, en liten träddunge mellan vårt hus och grannens. Jag går in och hämtar kopplet och med mig ut får jag sällskap av minstingen med ett hundkex i högsta hugg som insisterar på att kunna fånga in Keesha med detta. Vi går mot dungen och jag får snabbt syn på Keesha, efter några sekunder springer hon mot mig och jag får lugnt och stilla tag i hennes halsband.

Här kan man tro att historien slutar men nej, det är här den börjar, det är här det äckliga börjar.. Jag kommer inte sensurera. Jag tar tag i Keeshas halsband och upptäcker med en gång att halsen hennes är täckt av bajs! Och det tar aldrig slut, bajset! Konsistensen är som när man tar ut kladdkakan lite för tidigt från ugnen så det smetar ut sig på tallriken. Färgen är inte trevlig, ljus. Detta är då insmetat i Keeshas päls som ni skulle hålla kvar i minnet, lång. Jag vet inte vad jag ska göra. Kan ju inte släppa henne så hon springer iväg igen men jag vill ju inte hålla i den nerbajsade kedjan och än mindre i hunden, får inte på kopplet då fästet på halsbandet är övertäckt av bajs men lyckas kedja fast henne på något vänster ändå och börjar gå mot baksidan igen. Då står minstingen där och vill såklart ge hennes hund kexet hon hade tagit med ut och Keesha gör allt vad hon kan för att få tag på det. Jag vill absolut inte ge något kex till hunden då hon just nu inte är värd att belönas för fem öre men hon rycker och sliter och gör inte alls som jag vill och dte sista jag vill är att keesha ska hoppa på mig i all förtvivlan, när jag inte lyckas få minstingen att gömma undan kexet säger jag åt henne att ge Keesha det i alla fall. Okej, så då går vi mot baksidan och vid det här laget är mina händer och armar fläckvis insmorda i bajs. Säger till minstingen att gå in och hämta det långa kopplet och hon skuttar snällt in och hämtar det och frågar när vi ska gå till pojkarnas pool. jag binder fast hunden i ett stuprör, tvättar händerna och smsar min värdpappa och frågar vad fan jag ska göra, han svarar och säger att jag kan använda vattenslangen på baksidan. L frågar återigen när vi ska gå till pojkarnas pool och jag säger så snällt jag kan att nu måste vi vänta för att vi måste duscha Keesha först. Springer in och drar på mig bajsvänliga kläder och sedan med en fyraårings pooltjat i öronen rullar jag ut vattenslangen så långt ut på gräsmattan slangen tillåter och drar med mig Keesha och binder fast änden av det långa skarvkopplet runt min midja så hon inte kan springa iväg. Innan jag börjar avspolningen skickar jag över fyraåringen till Beth och pojkarna och säger till henne att berätta vad som hänt och fråga Beth om det är okej att hon kan komma över och att jag kommer så fort jag kan. Börjar duscha av hunden och Keesha gillar det inte alls och efter en kort stund gör hon som alla hundar gör när dom är blöta, ruskar av sig vattnet. Synd bara att det nu var bajsvatten och att jag fick allt på mig.. Ska kanske tillägga att det var ruskigt varmt idag också. Så här håller vi på en stund och minstingen kommer tillbaka och säger att hon vill vänta på mig. Frågar henne om det var okej för Beth att hon stannade där och ja det var det men minstingen ville vänta på mig och så börjar hon tjata om när vi kan gå till pojkarnas pool.. Till slut får jag iväg henne till poolen med lyckat resultat och jag får efter ytterligare en stund Keesha någorlunda fri från bajs. Sätter henne att torka i solen och springer in och slänger mig i duschen och tvålar in mig som aldrig förr, jag luktar fortfarande, illa alltså. Låser in Keesha i hennes bur i köket och får äntligen gå över till dom andra i poolen och bada av mig allt som har med bajs att göra. När mamman kommer hem springer jag tillbaka till huset och berättar om incidenten och nu stinker hela köket. Vi hjälps åt att duscha av Keesha i föräldrarnas gigantiska dusch och lukten förvinner, slutet gott allting gott.

Men, jag har missat en liten detalj för nu kommer jag till det äckligaste av allt som gör denna händelse så fruktansvärt vidrig för nu ska vi prata om lukten. Dessa grävande mexikanare jag nämnde kommer hit runt sjusnåret på morgonen och åker hem kring två, tretiden. Kan tänka mig att man blir lite för nödig någon gång och ja ni fattar nöden har ingen lag. Denna skogsdunge är en perfekt behovuträttarplats för nummer 2, massa täta träd och numera täcks den av en stor stenvägg. Hundra kan jag inte vara men tro mig, efter att ha jobbat på äldreboende i två år så kan jag mitt bajs och dess lukt.. Dessa mexikanare!

Kommentarer
Postat av: Mamman

Ditt absolut längsta inlägg från the land of the free and the land of the brave handlar om.... bajs....!?

2011-07-22 @ 10:46:46
Postat av: moster

Håller med min syster.I snart ett år har man varje dag kollat din blogg för att få ta del av dina dagar i USA.Emellanåt har det varit väldigt tunt i väldigt kort.Så blixtrar du till o skriver om bajs.Som hundägare kan jag säga att shit happens.Hoppas att din sista vecka på arbetsplatsen får ett trevligare innehåll att minnas. Kram

2011-07-22 @ 17:47:45
Postat av: Emilia

Japp känner ni mig inte vid det här laget? Skit och bröstfärg är det jag pratar om. Varnade er faktiskt så ni behövde inte läsa. Vissa gånger i livet måste man bara få uttrycka sina förtvivlade känslor och igår var en sådan dag. ;) Jag haar i alla fall en blogg som jag uppdaterar lite när jag känner för det och sparar en del så jag kan berätta för er irl när jag kommer hem, vad har ni liksom som uppdaterar mig? ;) <3

2011-07-22 @ 20:54:44
Postat av: bohm

Det är sällan, och jag ska be att få stryka under sällan, som man får läsa ett såpass ärligt och välskrivet blogginlägg. Så detaljfyllt och mastigt, för att inte säga mustigt. Jag är imponerad och jag måste säga (skamset men än öppet och ärligt) att jag gillade det. Rakt in i hjärtat och ut genom... ja.



Keep it up! :D

kramar :)

2011-07-28 @ 00:56:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0